Json

Tittar ut över vattnet. Isen släppte så sent som för en vecka sedan. Nu kryllar det av fåglar och vinden krusar ytan en aning. Solen lyser och de unga flickorna har för lite kläder på sig och för stora glasögon, men dom fnittrar. De fnittrar säkert innombords med.

Jenny och tjejerna har haft en tjejdag idag med frissering och shopping och lunch med "grabbarna" (jag och lillebror). Tror att det var uppskattat! Det var dom värda.

  

 Skall aldeles strax dra på mig träningskläderna för en runda. Det blir en mil idag. Får se hur det går. Lär vara trött sedan.  

Kör hårt!

Ledig under påskveckan innebär sköna vardagar med disk, en del tvättvikning och annat pyssel hemma med barnen och en del träning faktiskt.
Söndags var det promenad - 10 km.
I måndags var det löpning, plant underlag, mest asfalt, innan frukost - 5 km.
Igår var det kvällslöpning i kuperad terräng - 5 km.
Ikväll blir det nog ett långpass med varierat gång och löpning. Eventuellt Skutberget eller Stadsloppsrundan, vi får se...

Har försökt sköta maten, men det är svårt just nu... Idag har det gått riktigt bra, men föll dit på en läsk i söndags och skräpmat under den stressade gårdagen. Men känner att jag kan detta nu, och ger inte upp. Men det är fantastiskt hur kroppen ändrar sig under kort tid om man slarvar.  

I morse blev det blev fiberhavregrynsgröt med rivet äpple istället för sylt. Till lunch blev det tonfisk och två hårdkokta ägg och lite gurka. Ludde gillar också gröten, så vi äter tillsammans. När jag lagade frukost i morse var lillen på ett strålande humör. Lekte, busade, grejade och sen kom Bruce i radion och spelade "I´m on fire", vilket inte gjorde saken sämre.
 
Kör hårt.

Kom hem efter att ha visat stugan inför en ev försäljning. Fanns mat på spisen. Lillebror fick välling och somnade efter en stund. Ugnstekt falukorv, en kall pilsner till maten, kaffe på det och hockey som tv underhållning. På detta är döttrarna upptagna med sitt, och frun på buggkurs. Ensam utan att känna ensamhet. Trött utan att känna trötthet. Tystnad utan att vara tyst.

Mina primära behov fyllda till bredden och lyckohormonerna kickar in. Antar att jag "gubbsomnar" i soffan innan kvällen är slut.

Älskar er alla!

Kör hårt!

Har inte skrivit på en tid... håller på att amputera mitt inre. Låter allvarligare än det är. Men stugan ligger både mig och min fru varmt om hjärtat. Vi får inte med tonåringarna lika lätt som förut. Det blir helt enkelt ohållbart. I vilket fall känns det tugnt... Sedan tynger det mig att jag givetvis åkt på en förkylning efter ett par hårda arbetspass... vilket trycker ner mig ytterligare. Som om det inte vore nog så har ju den där jävla våren slagit till i år igen, med allergi som följd... Oj vad jag tycker synd om mig själv... Nej! Nu får vi leta plus... Hockey på TV ikväll, dessutom fotboll på andra kanalen, solen skiner, barnen trivs, cykeln nyservad, snart påsklov. Det vänder snart...



Kör hårt!