En sen kväll och en kvinna.
Hon gick till sängs den sena kvällen. Hon gick utan att veta att hon iaktogs minutiöst av mig. Vad såg jag?
En kvinna, som ger mer än vad hon får. Det kan vara jobbigt ibland, men oftast tycker hon att det är värt allt i livet, att just få skänka till sina nära och kära. De flesta gångerna tänker hon inte på att hon ger. Bara att hon är närvarande, skänker energi till andra.
En kvinna som i sin nakenhet är stark men ändå sårbar. Enkla och okomplicerade människor är lätta att picka hål på när dom som oftast inte har garden uppe utan litar blint på andra. Försvarslös men ändå en vilja att inte ge upp.
En kvinna, naturligt vacker. Ren och fylld av kvinnlighet, både kroppsligt och sinnligt. Men det som märks mest är det stora hjärta som hon har. Många har plats där, och en del vill ha det för sig själv. Men det är just det som är tricket. Det får plats hur mycket som helst i detta hjärta. Där finns inga gränser, inga murar. Ingen kan begränsa det renaste hon har.
En kvinna, som har den enklaste gåvan att ge andra. Nämligen leendet. Hon ler inte bara med munnen, utan sprider glädjen med hela kroppen och framförallt de vackra ögonen. Det sägs att ögonen är själens spegel. Och denna kvinna har en utomordentligt vacker själ.
En kvinna som älskar sin familj, sina barn, sina syskon, sina närmaste, sin man. En varm och omtänksam kvinna som tar hand om alla dessa med den varmaste omsorg.
Jag älskar denna kvinna!
Åhh vad vackert Du skriver...klockan är 05:46 och jag sitter med tårar i ögonen för jag vet att denna kvinna är jag...
Jag älskar dig också!