Json

Vaknade imorse UTAN ont i halsen. Kan inte riktigt tro att det är sant... Måste ha dragit på mig något nytt...
Men natten har varit en fars, där lillebror har varit den stora huvudattraktionen. Att en 10 kilos kille som inte är rumsren utan problem kan hålla två stycken trebarns föräldrar, som dessutom kan alla trick i boken, vakna och samtidigt driva dom till vansinne, är för mig en gåta.

Men om det nu är så att mitt halsont är borta, så kommer jag att smyga igång med promenader denna vecka. Kanske en lätt löprunda frammåt helgen. Brottning på måndag, och sedan skall vi vara på gång... Nu måste jag bara ta mig i kragen och gå tillbaka i ätandets ädla konst, och hålla dieten.
 
Nu måste jag även inom kort skaffa/förstärka mitt mål. Ett mål jag har är att springa stadsloppet, och försöka springa under 50 minuter...

Kör hårt.

Jag har, som jag nämt tidigare, ett osynligt handikapp. Jag har en självdiagostiserad sensitivitetsdysfunktion. Jag hatar "grus" i sängen. Ljud från bakvagnen i bilen som inte kan lokalliseras. Ljud från förbipasserande personer som passerar sent om natten. Fläkten som har ett brummande dovt ljud. Knävärk vid kraftiga väderomslag och sömnsvårigheter vid fullmåne. För att bara nämna några saker.

Nu är det så att det är min fru som får uppleva dessa, ska vi säga något avvikande beteenden mest i alla fall. Men ibland så kan jag tycka om när jag överöses med intryck. Som i onsdags då vi hade friluftsdag. Solen sken, och dagen var avklarad. Jag gick ur bilen och kände det...
Lukten av vår. Det där lite unkna, fuktiga, bruna, blandat med lite damm från dom grusiga men torra vägarna, som mixades med fåglarnas välkommnande sång. Energin ökade sisådär 140-160%.

Samma sak idag. Strålande sol, och en fru som var förändringsbenägen och ville bygga bo och städa ut vintern. Fick tag i ett hörskåp efter sin farmor och farfar. Detta fick nu sin plats i hemmet och detta innebar en rockad på de flesta stora pjäser i det Olsenska hemmet. Men det blev som det brukar när frun drar igång - Bra.

Kör hårt. 

Passion, längtan, hängivenhet, återhållsamhet, ömhet... Det finns bara en sak förutom kärleken som kan skänka en allt det där. Och det är musiken. Nu menar jag kanske inte musik som i kvällens andra deltävling i melodifestivalen, utan sådan musik som jag gillar. Vilken musik gillar jag egentligen? Bra fråga, undrar om jag själv kan svara på det?

Min musiksmak är lite inkonsekvent men ändå oerhört strukturerad. Jag styrs mycket av humör, inställning, plats och omgivning. Vilket innebär att jag lyssnar på olika musik för olika ändamål - som så många andra givetvis. Men det är när jag är själv, och jag är mer "öppen" för musiken som den rätta smaken känns vid.
Som vid konst. Man kan inte tvinga på någon att uppskatta konst om man inte är öppen för det, och knappast ens då. Man kan inte glänta på dörren, man måste öppna den på vid gavel för att släppa in alla intryck.
 
Vad lyssnar jag då på? Egentligen "allt"... Radiohits (sådana låtar som egentligen ingen tycker om men vi blir programerade att gilla. Använder ofta samma takt som man har när man tränar eller dansar för att fler människor ska komma ihåg låtarna. Denna typ av musik går i bakgrunden överallt. Kan inte undvikas.
 
Gamla bekantskaper - Sånt man en gång köpt och valt ut. Glöms sällan bort, och sitter i synapserna för att man har så många minnesbilder till musiken. För mig är det mest hårdrock från 80 och 90 talet. Metallica, Kiss, Guns´n Roses men också en del tidig clubmusic/hiphop.

Nya bekanskaper - Typ sånt man laddat hem för att lyssna på senare, tips från kompisar, sett på youtube eller bara hört talas om. Fördelen OCH nackdelen här är att för mig så måste denna musik sitta direkt, eller räcka till för en "andra" lyssning. Den automatiska gallringen som skedde i skivaffären finns inte längre hos mig, utan nu måste "bandet" leverera för att inte falla bort i glömska. Tips: The Feeling.

Röda trådar - Sånt som man gillat, där någon slutat och startat nytt eller att någon nämner någon annan som influens eller att dom råkar vara från samma land/stad/område. Kiss bassist, Gene Simmons skolkompis hette Blackie Lawless som senare startade W.A.S.P som i sin tur var med på turnen... osv.  
Här räknar jag in lokala band, vars demos som man adrig lyssnat på om de varit från, låt säga Motala.
Band med Karlstad anknytning: Sparzanza, Inferior. 

Just nu när jag själv väljer:

Timo Räisänen - "...And Then There Was Timo", en skiva bara med covers. Så enkelt och så genialt.
Led Zeppelin - alla studioplattor på min mp3 - inte hittat en enda dålig låt än...
Volbeat - lyssnat en del, men börjar tröttna.
Metallica - Den senaste lyssnar jag på, IGEN. Nu börjar den visa fördelar.
Slayer - Allt, högt och så ofta jag kan... Thrash, kort och gott...
Tomas Andersson Wij - Albumet "En introduktion" går fortfarande hemma och i stugan. Så svenskt, så vackert.
Christian Kjellvander - "Enya", den förra skivan. Fantastisk. Nya nyanser hela tiden. Som en bra tavla - man ser alltid något nytt. 

Kanske du fått tips eller kanske tycker att jag är en trångsynt bastard. De viktigaste är att DU inte slutar lyssna. Använd din nyckel och ställ upp dörrarna på vid gavel!

Lyssna hårt.